Kognitiv funktion och inlärning

En av sömnens mest grundläggande funktioner är att främja kognitiv funktion och inlärning. Det är under djupsömnen och REM-sömnen (drömstadiet) som hjärnan bearbetar och konsoliderar information som den har tagit in under dagen. När vi sover omorganiseras och stabiliseras våra minnen och kunskaper i hjärnans nätverk, vilket också gör dem starkare. Studier har visat att brist på sömn kan påverka vår förmåga att fokusera, lösa problem och ta in ny information effektivt.

Känslomässig reglering

Sömn spelar också en avgörande roll för regleringen av våra känslomässiga responser. När vi sover hjälper det oss att bearbeta och hantera våra känslor, vilket minskar risken för överreaktioner och stress. Otillräcklig sömn kan leda till ökad känslomässig sårbarhet och kan bidra till problem som ångest och depression.

Hjärnans hälsa och reparation

Under sömnen genomgår hjärnan en reparationsprocess. Det är under denna tid som skadade celler reparerar sig och hjärnans vävnader återhämtar sig. Det finns också tecken på att sömn kan påverka risken för neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers sjukdom, genom att främja rensningen av skadliga toxiner och avfall från hjärnan.

Hormonell balans

Sömn påverkar även vår hormonella balans genom att reglera frisättningen av hormoner som styr aptit, ämnesomsättning och stressnivåer. Otillräcklig sömn kan rubba detta system, vilket kan leda till viktökning, ökad risk för typ 2-diabetes och andra hälsoproblem.

Sömn och hjärnans plasticitet

Plasticiteten, eller hjärnans förmåga att anpassa sig och förändras, främjas också av sömn. Det är under denna tid som hjärnan stärker synapser och skapar nya neurala förbindelser, vilket är avgörande för att lära sig nya färdigheter och anpassa sig till förändrade miljöer.

Sammanfattning

I slutändan är sömn alltså inte bara en viloperiod för kroppen, utan en kritisk tid för hjärnans hälsa och funktion. Att prioritera goda sömnvanor är avgörande för att optimera kognitiva funktioner, stödja emotionell hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar. Genom att ge hjärnan den tid den behöver för att reparera, bearbeta och stärka sig under sömnen kan vi alla dra nytta av förbättrad livskvalitet och välbefinnande.

Här nedanför ger vi dig våra fyra bästa tips!

1. Motionera och ät dig till ett skarpare minne

Forskning visar att regelbunden motion inte bara är bra för kroppen utan även för hjärnan. Fysisk aktivitet ökar blodflödet till hjärnan och främjar tillväxten av nya nervceller. Dessutom kan en hälsosam kost med rätt näringsämnen, som omega-3-fettsyror och antioxidanter, stödja minnesfunktionen.

Tänk även på att dricka tillräckligt mycket vatten

2. Avlasta minnet med tekniska verktyg och appar

Idag finns det många olika slags verktyg och appar som kan hjälpa dig att organisera och komma ihåg viktiga uppgifter och möten. Du kan ju ha anteckningar, din kalender och även få påminnelser direkt i mobilen, och på så vis avlasta minnet och skapa mer struktur i din vardag.

3. Träna och utmana hjärnan

Precis som kroppen behöver träning för att hålla sig i form, behöver även hjärnan regelbunden träning för att förbli skarp. Utmana din hjärna genom att lösa pussel, spela minnesspel och lära dig nya färdigheter. Att variera dina mentala aktiviteter hjälper till att aktivera olika delar av hjärnan och främja en övergripande hälsosam kognitiv funktion.

4. Sov ordentligt

Sömn är mer eller mindre avgörande för minnesfunktionen. Under sömnen konsolideras minnen och hjärnan bearbetar information från dagen. Att få tillräckligt med kvalitativ sömn är därför avgörande för att förbättra minnet. Skapa goda sömnrutiner och undvik skärmtid innan läggdags för att främja en god natts sömn.

Sammanfattningsvis så kan du alltså stärka minnesförmågan och förbättra din kognitiva hälsa överlag genom att förstå hur minnet fungerar och implementera en kombination av hälsosamma vanor, stöttande minnesverktyg och mentala övningar

Kom ihåg att små förändringar i din vardag kan ha en positiv effekt på ditt minne över tid.

1. Hjärnan tar upp närmare 2 procent av din kroppsvikt

Förutom att hjärnan tar upp närmare 2 procent av din totala kroppsvikt, är den också lika stor som dina två knytnävar tillsammans.

2. Energiförbrukningen är konstant

Förutom att hjärnan förbrukar ungeför 20 procent av all din energi så är energiförbrukningen konstant. Lika mycket energi går alltså åt till att lösa ett krångligt korsord som till en lat dag i soffan med serieplöjning.

Visste du att …

Visste du att hjärnan hos en vaken människa förbrukar lika mycket energi som krävs för att få en glödlampa att lysa?

3. Hjärnan utvecklas upp till 25-årsåldern

Din hjärna är inte färdig med utvecklingen förrän i 25-årsåldern. Delen i hjärnan som utvecklas sist är pannloben som sitter bakom pannbenet och bär på flera viktiga funktioner.

Några av pannlobens viktigaste funktioner

• Riskbedömning
• Beslutsfattande
• Framtidsplanering
• Helhetsperspektiv
• Informationssållning

Hjärnan utvecklas genom att den efter nyfunna erfarenheter kompletteras med nya delar som vi behöver för att anpassa oss och överleva.

4. Huden väger mer än hjärnan

Huden vi har på vår kropp är vårt största organ och kan väga upp till 10 kilo, medan hjärnan väger mellan 1–1,5 kilo.

5. Hjärnan känner ingen smärta

Din hjärna kan inte känna någon smärta eftersom den inte har några smärtreceptorer. Det är därför patienter är vakna under operationer eller ingrepp på hjärnan.

6. Hjärnan har samma konsistens som tofu

Hjärnans konstistens liknar den asiatiska bönosten tofu. Konsistensen har tidigare också liknats vid vanlig hederlig tandkräm.

7. Ju mer information i hjärnan, desto större hippocampus

Studier har visat på att en människa som tar in och lär sig mer information än en annan har en större hippocampus.

Exempel! Taxichaufförerna i London har en större hippocampus än många andra tack vare alla gator de har tvingats memorera.

8. Hjärnan består av 160 000 kilometer axoner

Vår hjärna består av 160 000 kilometer axoner, eller nervtrådar som de också kallas. De är tillräckligt långa för att kunna viras runt jorden fyra gånger.

9. Runt 2-årsåldern är hjärncellerna som flest

När vi är två år gamla är antalet hjärnceller som flest. Mellan åldrarna 0 till 3 genomgår hjärnan den viktigaste utvecklingsperioden.

10. Varje dag har vi närmare 70 000 tankar

Vi möts dagligen av 70 000 tankar som färdas i en hastighet uppskattad till 400 kilometer varje timme.

11. En större hjärna gör oss inte smartare

Uppfattningen har länge varit att den som har en större hjärna sitter på ett större intellekt, men det har visat sig vara en myt.

Faktum är att Albert Einstein själv hade en liten hjärna.

12. Tusen biljoner bitar information lagras i hjärnan

Vi människor som lever i dag kommer att lagra närmare tusen biljoner bitar information under en hel livstid.

1. Utmana dig själv

Genom att sätta dig själv i nya främmande situationer utmanar du dig själv samtidigt som din hjärna får chansen att både tränas och utvecklas.

Då stimulerar du din hjärna samtidigt som de nya influenserna blir träning för din hjärna.

2. Använd fysisk träning

Att fysisk träning är bra för att hålla kroppen hälsosam är nog ingen nyhet, men enligt nyare forskningsrön har man sett att fysisk träning även gör hjärnan smartare.

För att uppnå de bästa träningsresultaten för din hjärna ska du fokusera på konditionen. Helst ska du genomföra pulshöjande träning under minst 30 minuter.

Tänk på! Ta inte ut dig fullständigt under varje träningspass, då kan blodflödet till hjärnan minska i takt med orken.

Hänger du mycket på gymmet är crossfitträning en optimal träningsform eftersom du tränar både styrka och kondition.

3. Läs böcker

Tillåt dig själv att läsa mer och se till att variera läsningen för att öka chanserna att bli mer allmänbildad. Förutom att läsningen påverkar intelligensen ökar den också din inre kunskapsbank, som är bra att kunna dela med sig av i sociala sammanhang.

När du kan lite om mycket har du mer att bidra med till en större bredd av människor.

Böckerna du läser får gärna vara lite krångliga för att du ska behöva tänka efter och stretcha hjärnan under läsningens gång.

4. Var kreativ

Genom att väcka din kreativa sida hjälper du hjärnan att utvecklas ytterligare. Så länge du använder din egen fantasi ser du till att hjärnan håller sig igång.

Exempel på kreativa aktiviteter

• Måla
• Skriva poesi
• Lära sig ett nytt språk

5. Du kan aldrig fråga för mycket

Fråga mer, ta del av svaren och öka på din kunskapsbank ännu mer. Eftersom frågor ger svar blir mängden kunskap bredare, vilket i sin tur leder till ökad förståelse för både människor och obekanta saker.

När du låter dig själv vara nyfiken och öppnar upp för att hitta svaren på många av dina frågor blir du mer mottaglig för omgivningen.

Var inte rädd för att ställa många frågor till en person du vill veta mer om. Bortsett från din egen utveckling kommer intresset uppskattas av omgivningen.

Våldsamma datorspel påverkar det fysiologiska systemet

Hur bra eller dåligt det är att spela datorspel beror lite på vem man frågar.

En studie från 2014 har visat på att det fysiologiska systemet i hjärnan påverkas av datorspel som innehåller våld till skillnad från datorspel som inte innehåller våld.

För att mäta effekterna av våldsamma dataspel har man här mätt psykologiska faktorer i form av tankar, beteenden och känslor.

Leder till fysiologisk avtrubbnig

Genom att titta på hur pojkar i åldrarna 13 till 15 reagerar när de spelar våldsamma datorspel har forskarna fått varierande resultat.

Hos de pojkar som sedan tidigare inte var vana vid att spela datorspel med våldsamt innehåll kopplades det sympatiska nervsystemet på i högre grad än när de spelande datorspel utan våld.

För de pojkar som var vana vid att spela datorspel med våldsamt innehåll blev det ingen skillnad i reaktionerna på de två olika spelen.  Enligt studien skulle detta kunna tolkas som att det fysiologiska systemet avtrubbas om man ofta spelar våldsamma datorspel.

Växlande av skärmar kan vara skadligt och beroendeframkallande för barns hjärnor

För barn som ännu inte har en fullt utvecklad hjärna kan växlandet mellan olika skärmar vara skadligt.

Professorer från University of California San Diego som har forskat på området menar att användande av datorspel, läsplatt och mobil påverkar och förändrar hjärnans funktioner.

När hjärnan multitaskar och uppmärksamheten bryts var femte minut ger man den aldrig chansen att slappna av. Då blir det svårt att ägna 20 minuter till att sätta sig in i ett nytt ämne.

Datorspel är inte bara dåligt för hjärnan

Nej, datorspel kan faktiskt vara bra för hjärnan också. När du eller dina barn spelar snabba och actionfyllda spel på datorn utvecklas både synen och hjärnan mer än vad de hade gjort utan spelen.

Koncentrationsförmågan och förmågan att hålla fokuset på en enda uppgift ökar också.

Utmattning och stress är en av de absolut vanligaste orsakerna till sjukskrivning hos den arbetande befolkningen. Egentligen är stress ett naturligt tillstånd som faktiskt kan vara en hjälp för oss i arbetet. Det är när stressen blir långvarig och hjärnan aldrig får vila som stressen blir farlig för vår hälsa.

Stress är en överlevnadsinstinkt

Långvarig stress kan ge bestående skador på hjärnan

Vad kan man göra om man upplever stress på sin arbetsplats?

För att hjärnan ska må bra på arbetsplatsen är det viktigt att det inte blir för mycket intryck för hjärnan. För att nya förbindelser ska skapas mellan nervcellerna behöver hjärnan få tid på sig att vila. Ett tips är därför att ta pauser från mer krävande arbete.

Om det är dina villkor eller situationen på jobbet som orsakar stressen kan du vända dig till ditt fackförbund, eller gå med i ett fackförbund för att få hjälp. Vilka aspekter av arbetsmiljön som ett fackförbund kan hjälpa dig med kan du läsa om på Fackförbund.com.

Genom facket kan du få rådgivning när du upplever stress i arbetet och uppbackning för att kunna lyfta detta till arbetsgivaren och förbättra dina arbetsvillkor.

Hjärnstark – Anders Hansen

Genom att röra på oss och träna regelbundet blir vi mer stresståliga, får bättre minne och utvecklar vår kreativitet och intelligens. Det menar författaren till den populära och omtyckta boken Hjärnstark, som finns hos de flesta stora ljudbokstjänsterna. Anders Hansen, som är överläkare i psykiatri, beskriver rörelse som en mental uppgradering som förbättrar vår hjärnas kapacitet på en mängd olika plan.

Böcker av hjärnforskaren Katarina Gospic

Hjärnforskaren Katarina Gospic har skrivit ett flertal böcker om hjärnan som finns inlästa som ljudböcker. Titeln Hjärnbalans handlar om hur hjärnan påverkas av vår digitala vardag och hur vi kan göra en digital ”detox” för att få balans i det uppkopplade livet. Den sociala hjärnan behandlar hur hjärnan definierar vilka vi är som personer och hur den styr vårt beteende i våra sociala relationer.

Hon är också medförfattare till I huvudet på en banbrytare som tar upp hur vi själva kan boosta vår hjärna och vår egen intelligens.

Våga leda med hjärnan – Malin Trossing

Ledarskapsexperten Malin Trossing tar upp nya perspektiv på ledarskap som är grundade i hjärnforskningen. Nya kunskaper om hur hjärnan fungerar kan hjälpa ledare att bättre förstå människors beteende och därmed förbättra sitt eget ledarskap. Detta är en greppvänlig ljudbok som passar dig som arbetar som chef eller på annat sätt fungerar som ledare för andra.

Hjärnan bakom allt – Britta Sjöström

Vad resten av kroppen behöver för att må bra pratas det mycket om. Men hur mycket vet vi om hur hjärnan påverkar vårt mående och vad den behöver för att vi ska må bra? Det är frågor som Britta Sjöström tar upp i sin bok Hjärnan bakom allt. Författaren läser själv upp den här boken om övergripande, spännande kunskap om hjärnan för att vi bättre ska kunna förstå oss själva och varandra.

Hur lyssnar man enklast på ljudböcker?

Det lättaste sättet att lyssna på ljudböcker är använda någon av de ljudboksappar som finns på marknaden. I regel får du de 14 första dagarna gratis, så att du kan testa dig fram till vilken ljudbokstjänst som passar dig bäst och som har det utbud som du är ute efter.

1. Doktor Karins stetoskop

För de allra minsta har Utbildningsradion tagit fram programserien Doktor Karins stetoskop, som förklarar kroppens funktioner med hjälp av gosedjur och dockor. 

I avsnittet om hjärnan har gosedjuret Uggli fått en boll i huvudet och Doktor Karin visar hur man gör för att titta på hur hjärnan ser ut inuti. 

Filmen passar barn som går på förskola.

2. Uppdrag kroppen: hjärna och nervsystem

I Undervisningsradions tablå hittar du programserien Uppdrag kroppen, som i ett avsnitt ägnar tiden åt hjärnan och nervsystemet. 

Här undersöker testpanelen Nora, Pella och Eli vad som händer i hjärnan när man lär sig något nytt, om man kan lära sig jonglera på bara två dagar och hur hjärnan och nervsystemet hänger ihop egentligen. 

Filmen passar barn i årskurs 4–6. 

3. Grymt fett – hur fungerar en tonårshjärna?

Grymt fett är en filmserie skapad för läkemedelsföretaget Astra Zenecas räkning och syftar till att undervisa hur tonårshjärnan fungerar.

Filmserien utgår i från fem olika teman

• Känslor
• Kompisar och familj
• Sömnen
• Kicken – om belöningar
• Lärandet

Här tar man upp hur nervsystemet är uppbyggt i hjärnan och vilken funktion den fyller. Filmerna ska fungera som undervisning i naturvetenskapsundervisningen på högstadiet eller gymnasiet, men finns också tillgänglig för föräldrar och andra som möter tonåringar på daglig basis. 

Passar barn och unga vuxna som går högstadiet eller gymnasiet.

4. Insidan ut

Disney Pixar-filmen Insidan ut visar hur ett barns hjärna fungerar på ett väldigt övergripande men underhållande sätt. Här kan hela familjen bänka sig framför en mysig och samtidigt undervisande filmupplevelse.