Hjrnguiden
Hem Droger Alkohol
Alkohol PDF  | Skriv ut |

 

 

 Alkoholmolekylen, etanol, är en molekyl som både är fett och vattenlöslig vilket gör att den lätt passerar kroppens alla biologiska membran. Alkoholmolekylen är en s.k. ”dirty drug” dvs. den påverkar inte en specifik receptor eller ett specifikt område i hjärnan utan har ett ”brett spektrum”. Alkohol påverkar bl.a. signalsubstanserna Glutamat, GABA, Dopamin, opioider, serotonin. Alkohols effekt på de olika signalsubstanserna medför att alkoholen kan ge väldigt olika effekter på individen, något som skiljer både mellan individer men även för den enskilde individen kan effekterna varieras mellan olika gånger.

 

 

Generellt påverkar alkohol följande system och ger följande effekter

  • Dopamin

Ø  Rörelser, belöning

Ø  Alkohol frisätter dopamin i hjärnans belöningssystem – vi får en belöning och känner oss glada när vi dricker.

 

  • Opioider – ex. endorfiner

Ø  Kroppens eget morfin, smärtlindring, lugnande, eufori

Ø  Frisätts av alkohol – ger känsla av välbefinnande. Påverkar smärtupplevelse, man dricker för att minska sin smärta.  

 

  • Glutamat

Ø  Naturlig funktion: Allmän accelerator, gaspedal

Ø  Påverkar kognitiva funktioner, minnesinlärning

Ø  Inhiberas av alkohol – våra kognitiva funktioner i bl.a. frontala delar av hjärnan påverkas och hämmas av alkohol. Prefrontala cortex är bland annat involverat i beslutsfattande och inhibitorisk kontroll och alkoholen gör att vi minskar vår tankeförmåga och vår förmåga att tänka långsiktigt och ta förnuftiga beslut. Eftersom minnesinlärningen påverkas av alkohol kan man få minnesluckor när man dricker.

 

  • GABA

Ø  Naturlig funktion: Allmän bromseffekt

Ø  Kontrollerar bl a vakenhet, motorisk aktivitet, ångest

Ø  Stimuleras av alkohol – dvs. vi trycker på bromsen i hjärnan, vår motorik/rörelseförmåga påverkas och vi blir ”klumpigare” och långsammare. GABA påverkar även vår ångest och en ökad effekt på GABA minskar ångest, vissa dricker för att få en ångestdämpande effekt.
(även bensodiazepiner och barbiturater verkar via GABA receptorer)

 

 

 

Effekten av alkohol verkar vara dosberoende där låga koncentrationer frisätter endorfiner & dopamin vilket ger den uppiggande  s.k. cocktaileffekten. Men när vi ökar koncentrationen av alkhol så kommer vi att påverkar GABA/Glutamat systemet (minska effekten av glutamat och öka effekten av GABA) vilket leder till sluddrande tal, CNS dämpande effekt.

 

Redan vid låga koncentrationer påverkas hjärnan av alkohol och med hjälp av hjärnavbildningsstudier har man kunnat studera vilka områden som drabbas. Alkohol hämmar aktiviteten i följande områden:

  • Cerebellum – det ”motoriska (rörelsekontrollerande) systemet”

à Påverkar balans, samordnar muskelgrupper till rörelse och lagrar inövade rörelseprogram (rörelseminnen)

  • Thalamus – bearbetar sinnesintryck (relästation), reglerar vakenhet och medvetenhet
  • Occipital loben – bearbetar synintryck
  • Cortex – bl.a. prefrontala cortex som är involverat i beslutsfattande och inhibitorisk kontroll

Detta har kopplats till beteendeförändringar vid alkoholintag som

  • Sämre kognitiva funktioner (Ex. Wang et al. 2000)
  • Försämrad motorik (Ex. Zhu et al. 2004)
  • Försämrad inhibitorisk kontroll (Ex. Reynolds et al. 2006)
  • Viss förändring i visuell perception (Ex. Calhoun et al. 2004)

 

Alkoholberoende:

4-6% av Sveriges befolkning har diagnosen alkoholism. Livstidsprevalensen ligger på ca 10-14%, vilket betyder att var ungefär var tionde person kommer någon gång under sitt liv att få diagnosen alkoholberoende. Alkoholberoende är kopplat till stora risker och dödligheten är förhöjd med 3-5ggr hos alkoholberoende jmf med normalbefolkningen

Senast uppdaterad 2009-09-08 11:07