Hjrnguiden
Hem Skador Steg för steg Orsak och konsekvenser
Orsak och konsekvenser PDF  | Skriv ut |
orsakochkonsekvenser
Orsak och konsekvenser - vid förvärvad hjärnskada
(Utvalda delar av den verkliga foldern)
   

Vilka behandlingar ges på en intensivvårdsavdelning?

Under tiden på intensiven kanske ditt barn är medvetslöst. Ibland behövs särskild utrustning som övervakar hjärtfrekvens, blodtryck och temperatur.

Även följande behandlingar och hjälpmedel kan användas:

Ventilation: Om ditt barns andning inte är stabil, är det nödvändigt att med en maskin som hjälper henner eller honom att andas.När barnet visar tecken på att kunna andas av egen kraft kommer andningsstödet och nedsövningen långsamt att upphävas och andningsslangen att tas bort.

Övervakning av trycket i hjärnan: I den akuta fasen efter en hjärnskada kan hjärnan bli svullen och trycket kan behöva övervakas via en monitor. Det kan också vara nödvändigt att lätta på trycket genom dränage.

Intravenösa vätskor: En del barn kan inte äta eller dricka som vanlig utan behöver dropp (intravenös kanyl) i en ven för tillförsel av vätska och läkemedel.

Nasosond/matsond: In den tidiga fasen efer en hjärnskada behöver ditt barns mage hållas tom och man måste förhindra att barnet kräks. Detta görs genom en slang som går fran barnets näsa eller mun ned till magen. Senare kan även barnet äta och dricka med matsonden. När han eller hon klarar att äta tillräckligt själv tas slangen bort.

Urinkateter: Inledningsvis kan det behövas en kateter till urinblåsan för att underlätta mätning av urinvolymen.

 

Vem tar hand om barnet på intensivvårdsavdelningen?

Det kan vara bra att känna till vem som gör vad så att du vet vem som kan svara på dina frågor. Du har rätt att få informationen upprepad så ofta du vill för att förstå vad som händer med ditt barn.

Intensivvårdsläkaren ansvarar för den dagliga vården under den tid som ditt barn befinner sig på intensivvårdsavdelningen.

Neurokirurgen har specialistutbildning för att ta hand om ett flertal olika hjärn- och ryggradsproblem.

Sjuksköterskor kan svara på frågor om ditt barns vård. Den tjänstgörande sjuksköterskan under varje skift är den person som bäst kan förklara hur det går för barnet och vilka undersökningar och åtgärder som kan komma att genomföras.

 

Vilka tester kan göras under de tidiga stadierna?

Datortomografi (DT) är en speciell röntgenundersökning som ger bättre bilder av hjärnan än vanlig röntgen och som hjälper läkarna att avgöra om det finns en blödning eller svullnad i hjärnan.

Magnetisk resonanstomografi (MR) ör en undersökning av hjärnan som ger bilder av områden som inte kan ses med andra tomografiska metoder. Normalt används MR endast om läkarna behöver få mer information än vad en datortomografi ger.

Elektroencefalogram (EEG) visar den elektriska aktiviteten i hjärnan. Små elektroder som fästs på huvudet registrerar hjärnans aktiviteter.

 

Vanligaste orsakerna till förvärvade hjärnskador i Sverige är:

  • trafikolyckor - ofta med moped eller cykel
  • fall
  • idrottsskador
  • infektioner
  • stroke
  • syrebrist -vid tex drunkningstillbud

 

Vilka olika typer av förvärvade hjärnskador finns det?

Traumatiskt förvärvade hjärnskador kan delas in i fokala eller diffusa.

  • En fokal skada uppstår vanligen efter slag mot huvudet som orsakar skallfraktur. Under frakturen finns ofta en krosskada på underliggande hjärnvävnad.
  • En diffus skada är ofta resultatet av en trafikolycka eller ett fall som har medfört hjärnskakning. Detta leder till att kopplingarna mellan nervceller skadas, vilket kallas diffus axonal skada (DAI-skada). Denna skada är mer utbredd än en fokal skada och kan därför medföra större problem.

 

Vilka konsekvenser kan hjärnskador få?

Efter en hjärnskada kan det inträffa förändringar som påverkar den fysiska funktionsförmågan, kognition (tankeförmågan) och kommunikationsförmågan.

De kortsiktiga konsekvenserna kan bland annat vara koma (medvetslöshet) eller hjärnskakning (förvirring och dåsighet). Hur lång tid ditt barn är i koma beror på skadans svårighetsgrad.

De fysiska problemen kan omfatta svaghet, dålig balans eller koordinationssvårigheter samt utmattning.

De kognitiva effekterna är ofta nedsatt uppmärksamhet och koncentration, svårigheter att planera och organisera samt beteendeförändringar. Nedsatt kommunikationsförmåga kan exempelvis innebära problem med att uttrycka sig och förstå vad som sägs.

   
   
   
Senast uppdaterad 2009-08-28 10:06