Hjrnguiden
Hem Hjärnan Dopamin
Dopamin PDF  | Skriv ut |

 

 

 

Dopaminbildas framförallt av celler i hjärnstammens övre del i ett område som kallas substantia nigra, den svarta substansen (nevcellskropparna innehåller ett svart melanin pigment). Vissa av dessa nervceller går till den del av storhjärnan som kallas för de basala ganglierna.

Nervcellsgrupper i de basala ganglierna sköter finjustering av våra rörelser. Medrörelser i armarna när vi går, själva gångrörelserna samt rörelserna i den mimiska ansiktsmuskulaturen sköts av detta system. När dopaminnervcellerna dör, som vid Parkinsons sjukdom, får därför patienten allt svårare att gå, medrörelserna i armarna blir dåliga, och mimiken i ansiktet försvinner.

Andra axon från dopaminproducerande celler i hjärnstammen går till områden i tinningloben och mandelkärnan samt delar av hjärnbarken i pannloben. Det är områden som ingår i belöningssystemet och som deltar i regleringen av humör och känsloliv. Båda delarna av dopaminsystemet är tätt ihopkopplade. Det blir tydligt då man behandlar bristen på rörelser vid Parkinsons sjukdom med dopamin och att man då även påverkar patientens humör. På liknande sätt kan psykiatriska mediciner ge biverkningar i form av ofrivilliga rörelser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dopaminet flödar i en synaps

När en elektrisk impuls når slutet av ett nervcellsutskott så smälter blåsor (vesikler) ihop med cellmembranet och då kan lagrat dopamin tömmas ut i synapsklyftan. Dopaminet når mottagarmolekyler (receptorer) på nästa nervcellsutskott som då aktiveras. Överfödigt dopamin kan tas upp genom en speciell mekanism.

Senast uppdaterad 2009-09-16 12:33